Här kommer jag att publicera några kristna trosbekännelser, som jag menar på ett grundläggande sätt uttrycker den tro som Bibelns undervisning ger oss.

Filadelfiaförsamlingen i Ängelholm, där jag är verksam som pastor, är medlem i Pingst – fria församlingar i samverkan. Vår värdegrund är följande:

§ 3 Värdegrund
En gemensam teologisk hållning är utgångspunkten för församlingarnas gemenskap. Den formuleras utifrån tron på Bibeln som Guds ord; 2 Tim 3:16-17 och med mönster från Apg. 2: 41-42.
Pingst anknyter till de klassiska trosbekännelserna, den Apostoliska och den Niceno – konstantinopolitanska, och är en del av den internationella pingstväckelsen och anknyter till Pentecostal European Fellowship (PEF) och World Pentecostal Fellowship (WPF) samt till Lausannedeklarationen och Manilamanifestet.

Den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen

Den kanske mest grundläggande av dessa trosbekännelser och allra mest ekumenisk (förutom den apostoliska trosbekännelsen) är den s k niceno-konstantinopolitanska. Den ger uttryck för den normerande kristna tro som växte fram under 300-talet, med milstolpar som kyrkomötena i Nicea 325 e.Kr och i Konstantinopel 381 e.Kr (därav namnet).

Jag citerar här den ekumeniska översättningen, dvs den som saknar tillägget ”och Sonen” (filioque) som i västliga kyrkor brukar komma i tredje paragrafen (om Anden) efter frasen ”som utgår från Fadern”.

Vi tror på en enda Gud
allsmäktig Fader,
skapare av himmel och jord,
av allt synligt och osynligt.

Vi tror på en enda Herre, Jesus Kristus,
Guds ende Son,
född av Fadern före all tid,
ljus av ljus,
sann Gud av sann Gud,
född, inte skapad,
av samma väsen som Fadern,
på honom genom vilken allt blev till;
som för oss människor och vår frälsning
steg ner från himlen,
blev människa av kött och blod
genom den heliga Anden och jungfru Maria,
korsfästes för vår skull under Pontius Pilatus,
led döden och begravdes,
uppstod på tredje dagen
i enlighet med skrifterna,
steg upp till himlen,
sitter på Faderns högra sida
och skall återvända i härlighet
för att döma levande och döda,
och vars välde aldrig skall ta slut.

Vi tror på den helige Anden,
som är Herre och ger liv,
som utgår från Fadern,
som tillbeds och äras
med Fadern och Sonen
och som talade genom profeterna.
Vi tror på en enda, helig,
universell/katolsk** och apostolisk kyrka.
Vi erkänner ett enda dop,
till syndernas förlåtelse.
Vi väntar på de dödas uppståndelse
och den kommande världens liv.
Amen.

Det grekiska ordet som ovan översatts ”universell/katolsk” kan översättas antingen eller. Det betyder samma sak, men det bästa är nog att välja ”universell”, eftersom ordet ”katolsk” nu för tiden och vårt land i regel snarare syftar på en samfundsbeteckning (den Romerskt-katolska kyrkan) än på dess ursprungliga betydelse syftande på den kristna församlingens universella karaktär.

En kommentar till “Trosbekännelse”